Längtar

Nu tycker jag att det är på tiden att familjen kommer hem!

Förkylning på gång

Usch, jag tror att jag har en dunderförkylning på gång. Gick hem från jobbet för att försöka vila bort den. Det är ju aldrig läge att bli sjuk, men om jag skulle bli det nu är det riktigt dålig timing.

Sugen på vårkläder

Jag har snöat in på blått och orange i kombination och bara häromdagen skaffade jag mig ett linne i knallorange som jag ska ha under en blå blus. Gissa om jag blev sugen när jag såg Weronicas "Gwynetfy me"-inlägg på En mammas dag.

På TV just nu

Just nu på SVT1 visas första avsnitt i en ny serie som heter Så levde de lyckliga, som handlar om några olika pars bröllop och - framförallt - vad som hände sedan.

Jag blev faktiskt kontaktad av en projektledare för programmet med en förfrågan. De hade hittat vårt bröllopsfoto i tidningen och undrade om vi kanske ville vara med. Ja, det var ju inte helt säkert att vi skulle komma med. De kontaktade flera som skulle berätta sina "historier" och så skulle de välja par som skulle ge en bredd i programmet (och bra TV får man anta). Lite smickrade var vi allt, men vi tackade nej.

Ännu en chans till berömmelse som vi hoppar över ;)

Trött, tröttare, tröttast

Ikväll tycker jag faktiskt att det är lite skönt att vara ensam hemma. Jag är helt slut! Nu på seneftermiddagen/kvällen har jag hållit i en fokusgrupp för ett projekt på jobbet. Sådant tar alltid på krafterna. Planera och förbereda och försöka utföra på ett bra sätt så att alla blir nöjda. Puh!

Nu tänker jag lägga upp fötterna, slöttitta på TV och äta en brownie som blev över från fokusgruppen.

Det är lite tomt och tyst därborta

Det är lite tomt och tyst därborta. På bokbloggen alltså. Ni kan väl vara snälla och titta in där lite då och då också.

Tyst och stökigt

Så kan man sammanfatta läget här hemma idag. Jag ska äta lite och sedan sätta igång att röja efter gårdagens alla projekt.

Water for Elephants

Jag gillar inte cirkus något vidare, men valde ändå Water for Elephants som kvällens film. Klassisk "pojke möter flicka"-film inklusive diverse väntade och oväntade förvecklingar. Inget märkvärdigt, men jag gillade det. Kul att se Robert Pattinson i något annat än Twilight-filmerna och jag gillade elefanten, som gjorde en av nyckelrollerna, väldigt mycket!

Soffläge

Jag har varit ganska flitig idag om jag får säga det själv - målat två väggar i köket och fyllt i färg på skavda köksluckor, spikat upp några tavlor (men det kanske jag får göra om för jag känner mig inte helt nöjd), tagit av och tvättat sofföverdraget, skrubbat vardagsrumsmattan och tvättat flera maskiner tvätt.
Men jag har inte bara jobbat. Jag fick en ostörd natts sömn och en sovmorgon. Sedan låg jag kvar i sängen och läste ut en bok och åt sedan långfrukost framför TV:n innan jag satte igång med "att göra"-listan.
Nu ska jag kolla en film och äta ostbågar.

Vårvinterkrans

På söndagspromenaden

Solen hann dessvärre gå i moln innan jag hann ut, men vädret var milt så det blev en skön promenad i alla fall. Det finns annat solgult ute som piggar upp också.

Torkpaus

Ett lager är färdigmålat. Jag konstaterar, precis som tidigare, att förarbetet att längre tid än målningen. Och att det är tråkigt att måla vitt på vitt.

Nu tar jag en paus och går en promenad i solen.

När familjen är borta

Bloggtips: Miss Marie

Fin-fina söndagssvep hittar du hos Miss Marie. Jag blir alltid lika inspirerad.

Bok på film: En dag

Jag har precis tittat på filmen En dag baserad på boken med samma namn. Först tyckte jag inte att skådespelarna - Anne Hathaway som den präktiga Emma och Jim Sturgess som den strulige Dexter - stämde med hur jag hade tänkt mig personerna i boken, men efter ett tag började jag tycka att de fungerade riktigt bra. Riktigt lika berörd som jag blev när jag läste boken blev jag inte av filmen som var rätt så distanserad i många delar. Det tog sig dock mot slutet och jag kunde så klart inte låta bli att gråta en skvätt. Sevärt!

Home alone

Maken och barn tog tåget till Åre nu på kvällen och jag är ensam hemma. I flera dagar. Hur ska det gå? Det ät väldigt tomt och tyst här hemma. Ovant.

Chokladkexchoklad eller kexchokladchoklad?

Cloetta ger sig på att produktutveckla den gamla klassikern kexchoklad. Mest krut verkar de lägga på att försöka bestämma vad den ska heta. Ingen otäck choklad, men däremot onödig. Originalet är bäst!

Det ska börjas i tid

Inte ens det här ...

... fick mig att slå till på en ny väska. Tillståndet är allvarligt!

Saker jag gillar

Nu handlar inte det här inlägget om kanelbullar, även om det också är en sak som jag gillar, utan om var man kan få sig en kanelbulle. Jag gillar nämligen riktiga klassiska "tantcaféer" väldigt mycket. Ni vet, sådana konditorier där kaffet serveras i kopp på fat och de säljer finska pinnar snarare än megastora muffins. Den här veckan är jag ute och jobbar på mässor och då blir det mest kaffe i en pappmugg på stående fot, men igår morse hann jag med en snabb fika på ett riktigt fint tantcafé i Kristianstad.

Hurra, så bra!

Idag fick vi besked om att lille N har fått förskoleplats efter sommaren. Syskonförturen fungerade visst och han har fått plats på samma förskola som lilla T. På småbarnsavdelningen där vi känner personalen och vet att det är jättebra. Det känns fint :)

Lille N just nu

- tycker att bröd är det godaste som finns. Han skakar i hela kroppen och säger "bööö" så fort han ser en brödbit.
- har åtta tänder.
- står upp utan att hålla i sig i säkert flera sekunder (men bara när han inte själv vet om det).
- har "flyttat ner" till längsta nivån i spjälsängen.
- kan gömma sig själv när vi leker titt-ut.
- gillar att gunga.
- kan pussas (eller något i den stilen).
- säger pappa, men inte mamma :(

Det som inte är så kul kan i alla fall vara gratis

Jag blev tipsad av Amy om ett sätt att få gratis tamponger. Via hemsidan Tampons For Free anmäler man sig och får efter en tid en liten förpackning tamponger hemskickad. På asken finns det reklam för en produkt (och tydligen också prover ibland) och som motprestation får man svara på några frågor om produkten. Det som inte är så kul kan i alla fall vara gratis ...

Sött och smått

Nyhet från Delicato. Gulligt!

Busy day

Idag åkte vi till Gran Canaria där vi badade och hoppade från trampoliner. Sedan passade vi 19 bäbisar i barnbassängen. Efter det var vi tvugna att göra is för att svalka av oss. Lite senare var det dags för barnkalas med fiskedamm. Framåt kvällen hölls det en stor bal dit Askungen, prinsen och gudmoder var bjudna.

Inte konstigt att man är helt slut så här på söndagskvällen ...

Kärt återseende

Inte en av Astrid Lindgrens mest kända berättelser, men en av mina barndomsfavoriter. Hans Arnolds bilder är vackra, detaljrika och mystiska. Jag har letat efter den i mina boklådor på vinden, men hittade den inte. Gissa om jag blev glad när den fanns hemma hos min allrakäraste syster!

Brum, brum

Har en riktigt lång stund nu tittat på sonen som till synes outtröttligt rullar runt en leksaksbil på vardagsrumsgolvet. Så uthållig är han inte så ofta. Jag kan inte minnas att lilla T någonsin varit särskilt intresserad av att leka med bilar trots att tillgång inte saknades när hon var i samma ålder.

Gipspyssel

Lilla T och maken gjöt gipsfigurer för ett par helger sedan och så hjälptes vi åt att måla dem. Kul pyssel, men det kräver lite tålamod.

1 mars

Det sägs att våren redan har kommit till Skåne. Själv har jag inte varit utanför dörren på två dagar utan legat däckad med en trist magbacill. Jag funderar på att ta mig en lite promenad på darriga ben och se om det luktar vår därute.

Så länge vårpyntar jag lite här på bloggen.

Elva!

Lille N blir elva månader idag.

Jag kan inte fatta att han fyller ett år om bara en månad!

Provsmakar: chokladsemla

Det kan hända har jag ondgjort mig över saffranssemlor och andra avarter här på bloggen tidigare, men en chokladsemla kunde jag ändå inte motstå att testa. Chokladcreme istället för grädde och en fyllning av mandelmassa och chokladcrispkulor. Gott och väldigt mäktigt. Tur att den bara var hälften så stor som en vanlig semla.

Fågelkärlek

bild från lindex.com

Blev lite otippat kär i den här idag. Små orangefärgade fåglar. Finare på galgen än på bild. Om den är fin på mig återstår att se.

Vårtecken

Maken såg visst snödroppar redan för ett par veckor sedan, men idag var första gången jag såg de här små vårtecknen.

Det finns de som ...

... tycker att vi borde ha en matsalsmöbel i vårt vardagsrum. Men hur skulle vi då få plats med tågbanan? ;)

Man får inte vara känslig ...

Utan att gå in på för många detaljer, så kan man väl lungt säga att det har torkats en hel del riktigt äckliga grejer här hos oss på sistone :(

På hemväg

Eftersom jag ändå inte skulle kunna ta mig från Västerås till Lund i tid för att vara till någon hjälp igår och eftersom maken inte tyckte att jag skulle ändra mina planer, så gjorde jag inte det. Syrran och jag fortsatte vår middag, som kanske blev aningen mindre njutbar av oron men ändå god. Sedan såg vi en bra film på bio (The Descendants) och idag innan jag hoppade på tåget hann vi både fika och gå en sväng på bokrean. Även om jag känner mig lite som en dålig mor och maka, var det ändå mysigt att göra de där systermysiga sakerna som vi planerat.

Lillskrutt är tydligen ganska pigg igen och farfar och lilla T hade klarat sig fint.

Och nu är jag på hemväg igen.

Så långt borta

Det är sannerligen inte roligt att vara 60 mil från sin familj när någon är sjuk, så ni kan ju tänka er hur det kändes att ringa hem och få reda på att maken var på akuten med lille N!

Vår lille skrutt var dålig redan igår och kräktes upp maten vid ett par tillfällen. På natten vågade vi bara ge honom vatten och även det kom upp igen. När jag gick till tåget imorse var han iofs nyvaken och lite febrig, men i övrigt vid gott mod.
Men han blev alltså sämre under dagen och fick fortfarande upp både mat och vatten. När han framåt eftermiddagen började bli slapp i kroppen blev maken orolig och kontaktade vårdcentralen. De kunde inte hjälpa till (och var nog lite rädda för vinterkräksjukan) utan hänvisade till akuten.
Så maken fick ta med sig båda barnen och traska dit. När jag ringde vid sextiden hade de fått ett rum och väntade på att lille N skulle få dropp. Lilla T var rastlös och hungrig - de hade bara fått med sig lite frukt.

Lite senare kom farfar och hämtade lilla T, tog med henne hem till oss, matade i henne lite köttbullar och nattade henne. Senaste rapporten var att droppet skulle ta ungefär fyra timmar så maken och lille N skulle försöka sova lite.

Själv ska jag också försöka sova lite här på soffan hos syrran.

Var är festen?

Den rubriken fanns på Tidningen Svensk bokhandels hemsida med anledning av bokrean. Det är inte utan att det är just så jag känner det (med lite sorg i hjärtat). Det var ju årets höjdpunkt förr. Bättre än julafton.

Men jag var inte ens i närheten av en bokhandel igår. Jag har bara fått en katalog - om man kan kalla det tunna bladet från Åhléns det. Och det var länge sedan jag förbeställde något.
Ändå älskar jag ju inte böcker mindre nu och visst är det roligt att fynda. Men jag har det bättre ställt nu och handlar de böcker jag vill ha när jag vill ha dem. Böcker kommer snabbare i pocket nu. Det är billigt att handla böcker på nätet. Det går att hitta nyutgivna böcker jättebilligt på ICA.

Jag kommer säkert att hitta något bokreabord innan rean är slut, men festen är nog över.

På tåg

Tar mig en tur uppåt i landet för att träffa mina författare och umgås lite med syrran. Sverige från tågfönstret är som så ofta strålande vackert!

Idag ...

... har jag tänkt lite extra på en vän som börjat på ett nytt jobb. Hoppas du hade en bra första dag och att alla var snälla mot dig :)

Om jag orkade blogga hade jag kunnat blogga om det här ...

Det är ju inte helt sant att det inte händer något som är värt att blogga om. Jag skulle egentligen kunna skriva hur mycket som helst om barnen. Med dem händer det ju saker precis hela tiden.

Jag har precis nattat lilla T. Min stora fina lilla tjej! Om henne finns det oändligt mycket att berätta.

Om att hon är klok och rolig.
Om att hon låtsas ha ont för att få "Hello Kitty"-plåster.
Om att hon bara vill ha sin "olangklänning" på sig hela tiden (ja, volangklänning alltså).
Om att hon kommer rusande emot mig när jag kommer hem från jobbet och ger mig en bamsekram och massor av pussar.
Om att hon funderar på små och stora saker (mamma, hur fick ni egentligen hit det här huset).
Om att hon älskar att leka prinsessa. Och sjöjungfru.
Om att det glimtar till i hennes ögon och att hon ropar "popcorn" så fort vi nämner ordet fredagsmys.
Om att hon är ganska lat och helst vill bli buren när vi är ute och går (jag är alliges trött i benen!).
Om att hon gillar att pyssla, måla och rita - och att hon har börjat rita riktiga "gubbar".
Om att hon känner igen en massa bokstäver, kan skriva sitt namn och häromdagen byggde bokstäverna i sitt namn med duplo-lego.
Om att hon kan hoppa på ett ben utan att hålla i sig (några skutt i alla fall ...).
Om att hon ser så mycket fram emot kompisens födelsedagskalas att hon varje morgon i flera veckor frågar om det är idag som är kalasdag.
Om att hon förbereder sig i god tid för kalaset genom att lägga fram de kläder hon ska ha på sig.
Om att hon har börjat på barnrytmik.
Om att hon kan räkna ganska långt nästan utan hjälp.
Om att hon gillar att gå balansgång på trottoarkanterna.
Om att hon hittat på egna sånger (mitt hjärta svår, på mina tår, då får, även om man vill, får man inte halsen, är du utom, då ska man gå, då sin tå).
Om att hon alltid vill sitta i mitt knä.
Om att hon uttalar bokstaven u som o på ett otroligt gulligt sätt.
Om att hon fortfarande tycker att titta på film är det bästa som finns.

Om att ...


Här ligger "olangklänningen",
prinsesskronan och
glitterskorna i väntan på kalas.



Blogga bör man ...

Jag har inte särskilt stora krav på vilka inlägg som hamnar här på bloggen, det har ni säkert märkt ;)
Men ibland händer det inget som är värt att blogga. Och även om det hände något så vet jag inte om jag har ork att skriva om det.

Ja, det var bara det jag ville ha sagt.

Gentlemän till bordet

Jag åt lunch med två mycket trevliga gentlemän idag.
Två härliga före detta kollegor.
Det blev jag glad av idag.

Det kom en brev på posten ...

... från rara Kate Reader. En bok som hon hade städat ur bokhyllan, smaskigt godis som hon vet att jag suktat efter och ett fint kort med Stockholmsmotiv med en hälsning. Så glad jag blev. STORT tack!

Att fira eller inte fira?



Detta kort och en liten chokladbit
fick jag av en formgivare som
jag samarbetar med. 

Igår var det alla hjärtans dag. Det var det nog få som missade. Jag såg ganska många "upprop" (på Facebook bland annat) om att "våga vägra" alla hjärtans dag. Detta för att det är en konstruerad och kommersiell högtid och att det är tramsigt att bara visa sin kärlek en gång om året på en bestämd dag.
Jag tillhör dem som tycker att alla anledningar att fira är bra anledningar och så här års behöver man allt som kan muntra upp tillvaron lite. Kommersiellt och konstruerat må så vara. Om man bara visar sin kärlek den 14 februari för att man känner sig tvungen, så är ju det ganska sorgligt. Men att man visar sin kärlek den här dagen också gör ju inget. Sedan kanske jag blir ännu gladare om maken gör något omtänksamt och kärleksfullt en vanlig dag vilken som helst, men det är ju en annan historia.

Hur gör ni - firar eller inte?

Kärleksfullt välkomnande

Idag möttes vi av kärleksbudskap redan i trappan på väg upp till kontoret. Toaletterna användes nog lite extra ofta idag då det fanns olika dikter och kloka ord om kärlek klistrade på insidan av toadörrarna.

Vår söta personalklubb toppade sedan detta genom att bjuda på vaniljhjärtan och choklad till eftermiddagskaffet.

Vissa dagar på jobbet är trevligare än andra ;)

Välkommen

Min kollega Catarina har börjat blogga. Jag förutspår många matinlägg (LCHF-style) och flyttbestyrsbloggande. Titta in och hälsa henne välkommen till bloggvärlden!

Summan är konstant

Jag hade precis hittat ett par acceptabla svarta byxor (efter stora ansträngningar) och kände att jag hade ett OK antal byxombyten i garderoben. Då går mina favoritjeans sönder :(
Kanske inte helt oväntat - jeans är ju alltid skönast precis innan de faller i sina beståndsdelar.

Typiskt!

Nu börjar jag att få ont i halsen också:(
Jag tar en whiskey och hoppas att det går över.

Det bidde ett ...

Det var så här ...

... men efter lite sånt här ...

... och lite sånt här ...

... så blev det så här.

... överkast åt lilla T!

Jag är medveten om att det finns människor, vissa av dem i min närhet, som svänger ihop något sådant här på en eftermiddag, men för mig tar det tid. Om än lite väl lång tid denna gång - även för mig. Om man inte tittar för noga på sömnadskonsten och detaljerna, så är det riktigt skapligt. Dottern gillar det i alla fall. Jag har gett mig på det här förut, men då i lite mindre format. Just nu känner jag mitt rätt säker på att lille N inte kommer att få något hemsytt lapptäcke ;)

Tygerna är från Stoff & Stil och IKEA.