måndag 15 april 2013

Repris

Den här lilla versen skrev jag om lilla T i mars 2010. Nu är det repris med ännu en liten oroligt sovande 2-åring. Plutten.

12 kommentarer:

  1. Så fint skrivet. Jag sover inte heller. Har en snusande bebis på magen. Lillfis, som aldrig kräks har lagt två kaskadspyor och jag har lyssnat halva natten på hur hon hela tiden försöker svälja sånt som kommer upp. Trodde inte så små kunde bli magsjuka... Nu ligger hon på min mage och allt är lugnt. Förutom i min mage. Undrar hur länge jag till jag kan ligga innan jag måste på toa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack.
      Hoppas bebisen har piggat på sig!

      Radera
  2. Så fint! Såg att du bloggade i natt så antog du var vaken :)

    SvaraRadera
  3. Underbar dikt! Ska vidarebefordra den till en som har det likadant.
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tar jag som en komplimang. Kram!

      Radera
  4. Å ja så var det ja.... Mysigt på många vis. jag kan faktiskt sakna att ha E i sängen nu, även om jag aldrig trodde jag skulle sakna det under tiden hon sov hos oss. Haha! DÅ var det ofta jobbigt eftersom man (som du skriver så fint här) inte sov så bra...
    Men nu kan jag ibland (obs bara ibland...!) sakna det.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det mysigt även om sömnen inte blir som den borde. Jag kommer säkert sakna det. Kram!

      Radera
  5. Så fint skrivet! Och så träffande.

    Vår lilla 2-åring pratar och ropar i sömnen varje natt, så sömnen blir inte riktigt fullständig för någon av oss. Men så är det ju, en kort tid i livet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Ja, det är både en härlig och frustrerande tid.

      Radera