torsdag 22 mars 2012

Neverendig story

Nu är jag hemma igen efter några dagar på en mässa/konferens i Uppsala. Hotellsvit i all ära, men det är ändå skönast att vara hemma. Nu är utställningsäsongen avslutad för våren för min del. Jag har inte haft så många ställen på schemat som vissa av mina kollegor, men det är ändå lite slitsamt och jag är glad att det är klart för min del.

Jag kom hem till ett sjukläger (igen!).
Maken hade verkligen inte haft det kul. Det var inte riktigt så illa som förra gången, men ingen dans på rosor precis.
De kom ju hem från skidresan med en förkylning och den blev bara värre - alla var febriga, snoriga och hostade så det skrällde. Inklusive maken! Lilla T fick desutom öroninflammation och familjen fick tillbringa en förmiddag på vårdcenralen för att ta diverse prover och få medicin. Lilla T hade sedan totalvägrat ta sitt penicillin och inga mutor eller hot hjälpte. Jag avundas inte min älskling som fick ta hand om allt detta samtidigt som han själv var sjuk. Familjen är inte i så där värst mycket bättre skick nu egentligen, men vi hoppas på bättring till helgen. Då har vi flera roliga saker inplanerade.

Men tyvärr börjar jag känna mig riktigt risig också ...

4 kommentarer:

  1. Åneeej! Så jobbigt!!!
    Hoppas verkligen att ni snart kryar på er allesammans igen!!!!
    KRAM!!!

    SvaraRadera
  2. Fy så trist! Hoppas ni kryar på er snabbt. Jag håller tummar och tår för det :)

    SvaraRadera
  3. Tack! Ja, det är en väldigt trist följetång det här. Jag har varit däckad hela dagen :( Men lilla T var på dagis igen idag och killarna verkar vara på bättringsvägen.

    SvaraRadera
  4. Och jag som har haft dåligt samvete den här veckan för Peter är ensam större delen av veckan för jag har jobbat långa dagar. Och då är hon inte ens sjuk.

    SvaraRadera