- fåglar som kvittrar mer än man tror är möjligt.
- flygplan som flyger lågt när de går ner för landning på Sturup (de förtar också något av vildmarkskänslan).
- att man (jag menar jag) ger den varma sovsäcken till dottern och tar den tunna själv.
- att man (jag menar jag) glömmer extra sovsockar och får sova med ett par fingervantar på fötterna.
- att barnet bredvid snarkar mycket högt för att vara en så liten person (och det är inte mitt eget barn, så jag behöver inte försöka tycka att det är gulligt).
- att man (jag menar jag) blir kissnödig redan klockan halv tre, men inte pallar att krångla mig ur den relativt varma sovsäcken, riskera att väcka både barn och vuxna i min närhet för att gå ut och sätta mig på huk i mörkret bland brännässlor och insekter!
Men nu är det ett år kvar till nästa Knytteavslutning (om de inte bestämmer sig för att sova i bivack i december) och det ska bli enormt skönt att sova i din egen säng i natt.
Haha.
SvaraRaderaDet var en hard core-knytteavslutning!
Visst var det ;)
SvaraRadera