Näst sista boken ut 2008 var den läskigt spännande Nattfåk av Johan Theorin. Jag läste hans Skumtimmen i början av året och gillade den väldigt mycket. Den här boken är också riktigt bra. Det är en blanding av en deckare och en spökhistoria. Jag är ganska lättskrämd, så jag tyckte att det var lite kusligt och jag lyckades skrämma upp mig själv rejält ett par gånger.
En fåk är en kraftfull storm och när den kommer med is, snö och dimma är det bäst att stanna hemma. På norra Öland finns den gamla gården Åludden precis intill två fyrtorn. Längs kusten där har den Öländska fåken skördat många offer genom tiderna och det finns många spökhistorier och sägner med anknytning till gården.
Det är till just Åludden Katrine och Joakim Westin flyttar med sina barn. De kommer från Stockholm och planerar att renovera huset och kanske öppna ett pensionat. När Katrine omkommer under mystiska omständigheter och en del konstiga saker händer börjar Joakim fundera på om det finns någon sanning i de gamla sägnerna.
Den nyutnämnda närpolisen Tilda Davidsson för i uppdrag att utreda Katrines dödsfall och flera inbrott på ön. Även i denna bok hjälper den pensionerade sjökaptenen Gerlof Davidsson till med att lösa mysterier.
Det är något visst med det karga vinterlandskapet på Öland och de gamla berättleserna som Gerlof berättar. Jag gillar verkligen det här. Trots att jag blev lite rädd :)
De böckerna har jag också läst (= lyssnat på) i bilen, i mörkret, till och från jobbet. Ja, det var minsann lite läskigt...
SvaraRaderaVad kul - jag läste ut och skrev om Nattfåk bara häromdagen. Jag tyckte också om det och är glad att det åtminstone blir två böcker till om Öland av Theorin; en vår och en sommarbok.
SvaraRadera