Manchester

Bloggar lite från mitt hotellrum i Manchester. Jag borde egentligen sova med tanke på när jag klev upp i morse och vad klockan är nu, men jag zappar lite på TV:n och datar lite istället. Det är ju inte så ofta man bor på hotell alldeles själv och det är lite ensamt. Men jag har hållt mig fullt sysselsatt ända till ganska sent.

Resan gick bra och att ta sig in till centrum från flygplatsen gick snabbt. Jag hittade hotellet utan problem och det är förvånansvärt bra för att vara i England. Rummet är faktiskt inte blommig alls! Heltäckningsmatta är det förstås och den vanliga badrumsstandarden, men det var faktiskt tryck på vattnet i duschen och det vill ju inte säga lite.

Jag hade tänkt slappa lite på rummet när jag kom fram, men jag var hungrig och kände mig lite stressad över att jag borde "passa på" nu när jag är ute på egen hand för en gångs skull och har fått resa som jag ju har tjatat om i ett och ett halvt år nu. Så jag gav mig ut på stan och upptäckte att hotellet låg en gata från China Town.

Sedan hittade jag Manchester Art Gallery, där först undersökte cafét och sedan museibutiken (det gäller ju att göra saker i rätt ordning) innan jag tog mig an konsten. Mest intressant var den tillfälliga utställningen med asiatiska konstnärer, verklighetstrogna skulpturer av Jon Mueck och den här vinglasinstallationen.

Men sedan hamnade jag mitt i shoppingstråket och jag är ju inte sämre än att jag tog mig an det. Det är ju några år sedan jag var i England sist och det finns en del roliga affärer som inte finns hemma. En ny plånbok till mig och lite nya kläder till lilla T blev det i alla fall. Jag är ju en sådan där person som gillar att gå i mataffärer när jag reser, så en sväng på M&S:s matavdelning blev det också och några godbitar som jag inte ätit på länge fick följa med.

En mellanlandning på hotellet igen innan det var dags att ge sig iväg till The Lowry som är ett kulturhus i hamnområdet en bit utanför centrum. Tyvärr hade jag läst fel på hemsidan och kom dit precis när gallerierna stängde, men jag hann i alla fall se en film om stadens son - konstnären Lowry och hämta ut min biljett till kvällens nöje. Och tänk att det fanns en outlet precis bredvid :) Jag kunde ägna väntetiden åt att prova BH:ar (och det fick mig att tänka på när jag och Anna var på bokmässa i London för några år sedan. Jag vill minnas att vi även då spenderade en del tid på Marks& Spencers underklädesavdelning - det är tydligen det man ska göra när man är på jobbresa i England).

Så var det dags för teaterföreställningen av Calendar Girls (ni minns väl den där filmen med Yorkshire-damerna som tar av sig kläderna och fotar en kalender för att samla in pengar till välgörenhet?). Vilken bra föreställning! Skratt och gråt och verkligt duktiga skådespelare. Jag kände mig ganska trött precis när jag satt mig i salongen och ångrade nästan att skaffat biljett, men jag ändrade mig snabbt! Lite trist att gå ensam så klart, men det märks ju mest i pausen när man inte har någon att prata med.

Men nu är det verkligen dags att sova, så att jag är pigg och fräsch på mitt författarmöte imorgon.