Som så många andra läste jag
Igelkottens elegans när den var i ropet och tyckte mycket om porträtten av den buttra Renee och den lillgamla Paloma. Jag ville gärna se filmen när den kom på bio, men lyckades aldrig ta mig iväg, men ikväll gick den på SVT. Jag tyckte att de hade lyckats väldigt bra med både stämningen och personporträtten. Skönt att inte behöva bli besviken, som man ju så ofta blir när bra böcker blir film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar