Napplös prinsessa

Den hett efterlängtade kronan.

Helt plötsligt bestämde sig lilla T för att sluta med napp. Det hade något med den där kamelturen på semestern att göra för dagen efter att vi kommit hem förklarade hon att hon var stor (för det är man när man ridit på en kamel) och att hon skulle sluta.

Vi har ju talat om det med henne ganska länge och försökt "plantera" olika alternativ hos henne - hänga napparna i nappträdet eller skicka dem till tomten - och eftersom det inte blev tomten i julas så hade vi laddat lite för nedtrappning och nappträd när vi hade landat lite i vardagen igen.

Men det blev tvärt slut och nattning utan napp redan då på kvällen. Och det gick hur bra som helst!

Som belöningspresent hade hon redan tidigare önskat sig en "riktig" prinsesskrona (inte en så'n i papper), så efter dagis tog maken med vår stolta stora tjej till leksaksaffären där hon fick välja en krona.

Mormor var sedan tidigare invigd i nappbelöningsplanen och i julas smugglade vi med oss en mycket tjusig prinsessklänning som hon hade sytt åt lilla T. När jag kom hem från jobbet plockade vi fram den som komplement till kronan. Det var en mycket lycklig prinsessa som dansade runt här hemma på kvällen :)

Men det gick inte så lätt så att det var slutet på historien. För när det var dags för nattning den kvällen var vår tjej förtvivlat ledsen och skrek efter napp. Vi kände oss hårdhjärtade, men vi fick ju lov att stå emot. Vi mutade med film i sängen och massor av gos och till slut somnade hon. Ungefär varannan kväll har det varit gråt och elände och varannan kväll har det gått bra.

När lilla T sedan blev sjuk tänkte jag nog att att det var kört, men även om hon grät efter nappen, så blev det aldrig riktigt akut och hon klarade den pärsen också.Nu har hon varit nappfri i en dryg vecka och vi räknar med att det håller i sig.

Nämnde jag att vi är enormt stolta över vår lilla T!