fredag 27 januari 2012

Napplös prinsessa

Den hett efterlängtade kronan.
Helt plötsligt bestämde sig lilla T för att sluta med napp. Det hade något med den där kamelturen på semestern att göra för dagen efter att vi kommit hem förklarade hon att hon var stor (för det är man när man ridit på en kamel) och att hon skulle sluta.
Vi har ju talat om det med henne ganska länge och försökt "plantera" olika alternativ hos henne - hänga napparna i nappträdet eller skicka dem till tomten - och eftersom det inte blev tomten i julas så hade vi laddat lite för nedtrappning och nappträd när vi hade landat lite i vardagen igen.

Men det blev tvärt slut och nattning utan napp redan då på kvällen. Och det gick hur bra som helst!
Som belöningspresent hade hon redan tidigare önskat sig en "riktig" prinsesskrona (inte en så'n i papper), så efter dagis tog maken med vår stolta stora tjej till leksaksaffären där hon fick välja en krona.

Mormor var sedan tidigare invigd i nappbelöningsplanen och i julas smugglade vi med oss en mycket tjusig prinsessklänning som hon hade sytt åt lilla T. När jag kom hem från jobbet plockade vi fram den som komplement till kronan. Det var en mycket lycklig prinsessa som dansade runt här hemma på kvällen :)

Men det gick inte så lätt så att det var slutet på historien. För när det var dags för nattning den kvällen var vår tjej förtvivlat ledsen och skrek efter napp. Vi kände oss hårdhjärtade, men vi fick ju lov att stå emot. Vi mutade med film i sängen och massor av gos och till slut somnade hon. Ungefär varannan kväll har det varit gråt och elände och varannan kväll har det gått bra.
När lilla T sedan blev sjuk tänkte jag nog att att det var kört, men även om hon grät efter nappen, så blev det aldrig riktigt akut och hon klarade den pärsen också.Nu har hon varit nappfri i en dryg vecka och vi räknar med att det håller i sig.

Nämnde jag att vi är enormt stolta över vår lilla T!

5 kommentarer:

  1. Åååå GRATTIS!!!
    Vi är inte i närheten alls än så nappen för hänga med ett tag till. Vi har inte försökt heller, men jag känner lite som med potträningen att tids nog är hon nog motiverad själv och då går det säkert hyfsat snabbt och lätt. Som med er Stora Lilla prinsessa T. Som ville själv. Även om det kan vara lite fram och tillbaka en tid så har hon ju på eget bevåg velat. Och det gör stor skillnad tror jag!
    Fast vi får försöka fundera på present. För här går det inte med prinsessor. Härom kvällen när jag skulle sätta på E hennes prinsesspyjamas vägrade hon och sa bestämt att "Hon minsann INTE tyckte om prinsessor! Så det så!" Hm.... Kanske får man muta med en dinosaurie. Eller en drake...? ;-)
    Kramar!!!

    SvaraRadera
  2. Vilken duktig tjej! Kämpa på!

    Jag vill gärna att Gibson ska sluta med sin napp, oc bara ha filten, men ha verkar inte alls redo. Herregud, han skriker ju efter nappen till och med på dagarna när han vill gosa. Men där är jag benhård. INGEN napp på dagen. Jag är lite rädd att hans tänder ska ta skada också, så vi pratar om att ge nappen till tomten (blev ju inget i julas) eller att hänga den i nappträdet. Men jag har inte hjärta att göra det tvärt, utan hans "tillåtelse"...

    SvaraRadera
  3. Saltis - ja, hon var så väldigt bestämd och motiverad. Nu tror jag att hon känner sig stolt. De måste nog vara med på noterna själva.

    Emma :)

    Finelinan - men Gibson är väl nästan ett år yngre än T? Tandläkaren sa att man absolut skulle sluta innan fyra, men det verkar vara först då det börjar bli fara för tänderna. Lilla T ville gärna ha napp alltid förut och när Jon fick lillebror fick hon ha den lite oftare än tidigare, men bars när hon vilade eller myste - inte att springs runt med. Sedan drog vi ner det till bara på natten och var noga med det. Men nu när vi flög fick hon ha den, så det var lite otippat med det plötsliga nappslutet.

    SvaraRadera
  4. Duktig hon är! Bävar lite inför när vi måste få Isolde sluta med tummen men det är som tur är ett tag tills vi behöver oroa oss!

    SvaraRadera