Igår var vi bjudna på fest. Inte mindre än två stycken!
Den första var en bröllopsfest i efterskott kombinerad med inflyttningfest. Det var ett slags öppet hus och började redan vid fyratiden. Den andra var en dubbel 30-årsfest som började lite senare. Alltså hade vi goda chanser att gå på båda festerna. Sagt och gjort.
Och det började bra. På första festen hade jag riktigt trevligt trots att lilltjejen var lite kinkig. På den andra festen hade jag förvarnat om att jag bara skulle stanna så länge det fungerade med skruttisen och så skulle maken stanna och representera familjen (de var hans kollega som var den ena födelsdagsgrisen). Lilltjejen somnade sött i bilen mellan de två festerna, så jag hade egentligen ingen ursäkt, men redan vid åttatiden började jag fundera på när jag kunde gå utan att vara oartig. Egentligen var det också en trevlig fest, men jag orkade inte riktigt konversera de andra gästerna. Jag längtade bara hem till sängen.
Så efter maten ursäktade jag mig, pussade maken hej då och körde hem med min bebis. Hon somnade vid tio. Jag strax efter.
Jag är ingen partypingla längre precis.
Hahaha!
SvaraRaderaVi är nog rätt så lika! Jag känner igen mig helt och hållet. Fast min "bebis" är ju två år nu!
Hoppas att vi är lika i tänket kring böcker och godsaker också. Idag postar jag din Julpåse L, kanske att det blir efter tömning då det ju är söndag...men nån gång under veckan borde den ha tagit sig ner till Skåne.
Enjoy it!
MVH//Lotta i Bankeryd
uj, uj, uj...det där låter bekant... Även om man ibland skulle vilja hålla igång ett tag till så har man lärt sig att det finns en morgondag då barnen vill ha frukost i ottan, leka ....alltså lika bra att fortsätta med tidiga vanor...nåja...kanske liiiite senare än åtta:)
SvaraRaderaHihi, det där känner jag igen.
SvaraRadera