Bok på film: En dag

Jag har precis tittat på filmen En dag baserad på boken med samma namn. Först tyckte jag inte att skådespelarna - Anne Hathaway som den präktiga Emma och Jim Sturgess som den strulige Dexter - stämde med hur jag hade tänkt mig personerna i boken, men efter ett tag började jag tycka att de fungerade riktigt bra. Riktigt lika berörd som jag blev när jag läste boken blev jag inte av filmen som var rätt så distanserad i många delar. Det tog sig dock mot slutet och jag kunde så klart inte låta bli att gråta en skvätt. Sevärt!

Home alone

Maken och barn tog tåget till Åre nu på kvällen och jag är ensam hemma. I flera dagar. Hur ska det gå? Det ät väldigt tomt och tyst här hemma. Ovant.

Chokladkexchoklad eller kexchokladchoklad?

Cloetta ger sig på att produktutveckla den gamla klassikern kexchoklad. Mest krut verkar de lägga på att försöka bestämma vad den ska heta. Ingen otäck choklad, men däremot onödig. Originalet är bäst!

Det ska börjas i tid

Inte ens det här ...

... fick mig att slå till på en ny väska. Tillståndet är allvarligt!

Saker jag gillar

Nu handlar inte det här inlägget om kanelbullar, även om det också är en sak som jag gillar, utan om var man kan få sig en kanelbulle. Jag gillar nämligen riktiga klassiska "tantcaféer" väldigt mycket. Ni vet, sådana konditorier där kaffet serveras i kopp på fat och de säljer finska pinnar snarare än megastora muffins. Den här veckan är jag ute och jobbar på mässor och då blir det mest kaffe i en pappmugg på stående fot, men igår morse hann jag med en snabb fika på ett riktigt fint tantcafé i Kristianstad.

Hurra, så bra!

Idag fick vi besked om att lille N har fått förskoleplats efter sommaren. Syskonförturen fungerade visst och han har fått plats på samma förskola som lilla T. På småbarnsavdelningen där vi känner personalen och vet att det är jättebra. Det känns fint :)

Lille N just nu

- tycker att bröd är det godaste som finns. Han skakar i hela kroppen och säger "bööö" så fort han ser en brödbit.
- har åtta tänder.
- står upp utan att hålla i sig i säkert flera sekunder (men bara när han inte själv vet om det).
- har "flyttat ner" till längsta nivån i spjälsängen.
- kan gömma sig själv när vi leker titt-ut.
- gillar att gunga.
- dricker själv ur pipmuggen.
- har varit ute på sin första cykeltur i cykelsadeln.
- kan pussas (eller något i den stilen).
- säger pappa, men inte mamma :(

Det som inte är så kul kan i alla fall vara gratis

Jag blev tipsad av Amy om ett sätt att få gratis tamponger. Via hemsidan Tampons For Free anmäler man sig och får efter en tid en liten förpackning tamponger hemskickad. På asken finns det reklam för en produkt (och tydligen också prover ibland) och som motprestation får man svara på några frågor om produkten. Det som inte är så kul kan i alla fall vara gratis ...

Sött och smått

Nyhet från Delicato. Gulligt!

Busy day

Idag åkte vi till Gran Canaria där vi badade och hoppade från trampoliner. Sedan passade vi 19 bäbisar i barnbassängen. Efter det var vi tvugna att göra is för att svalka av oss. Lite senare var det dags för barnkalas med fiskedamm. Framåt kvällen hölls det en stor bal dit Askungen, prinsen och gudmoder var bjudna.

Inte konstigt att man är helt slut så här på söndagskvällen ...

Kärt återseende

Inte en av Astrid Lindgrens mest kända berättelser, men en av mina barndomsfavoriter. Hans Arnolds bilder är vackra, detaljrika och mystiska. Jag har letat efter den i mina boklådor på vinden, men hittade den inte. Gissa om jag blev glad när den fanns hemma hos min allrakäraste syster!

Brum, brum

Har en riktigt lång stund nu tittat på sonen som till synes outtröttligt rullar runt en leksaksbil på vardagsrumsgolvet. Så uthållig är han inte så ofta. Jag kan inte minnas att lilla T någonsin varit särskilt intresserad av att leka med bilar trots att tillgång inte saknades när hon var i samma ålder.

Gipspyssel

Lilla T och maken gjöt gipsfigurer för ett par helger sedan och så hjälptes vi åt att måla dem. Kul pyssel, men det kräver lite tålamod.

1 mars

Det sägs att våren redan har kommit till Skåne. Själv har jag inte varit utanför dörren på två dagar utan legat däckad med en trist magbacill. Jag funderar på att ta mig en lite promenad på darriga ben och se om det luktar vår därute.

Så länge vårpyntar jag lite här på bloggen.

Elva!

Lille N blir elva månader idag.

Jag kan inte fatta att han fyller ett år om bara en månad!

Provsmakar: chokladsemla

Det kan hända har jag ondgjort mig över saffranssemlor och andra avarter här på bloggen tidigare, men en chokladsemla kunde jag ändå inte motstå att testa. Chokladcreme istället för grädde och en fyllning av mandelmassa och chokladcrispkulor. Gott och väldigt mäktigt. Tur att den bara var hälften så stor som en vanlig semla.

Fågelkärlek

bild från lindex.com

Blev lite otippat kär i den här idag. Små orangefärgade fåglar. Finare på galgen än på bild. Om den är fin på mig återstår att se.

Vårtecken

Maken såg visst snödroppar redan för ett par veckor sedan, men idag var första gången jag såg de här små vårtecknen.

Det finns de som ...

... tycker att vi borde ha en matsalsmöbel i vårt vardagsrum. Men hur skulle vi då få plats med tågbanan? ;)

Man får inte vara känslig ...

Utan att gå in på för många detaljer, så kan man väl lungt säga att det har torkats en hel del riktigt äckliga grejer här hos oss på sistone :(

På hemväg

Eftersom jag ändå inte skulle kunna ta mig från Västerås till Lund i tid för att vara till någon hjälp igår och eftersom maken inte tyckte att jag skulle ändra mina planer, så gjorde jag inte det. Syrran och jag fortsatte vår middag, som kanske blev aningen mindre njutbar av oron men ändå god. Sedan såg vi en bra film på bio (The Descendants) och idag innan jag hoppade på tåget hann vi både fika och gå en sväng på bokrean. Även om jag känner mig lite som en dålig mor och maka, var det ändå mysigt att göra de där systermysiga sakerna som vi planerat.

Lillskrutt är tydligen ganska pigg igen och farfar och lilla T hade klarat sig fint.

Och nu är jag på hemväg igen.

Så långt borta

Det är sannerligen inte roligt att vara 60 mil från sin familj när någon är sjuk, så ni kan ju tänka er hur det kändes att ringa hem och få reda på att maken var på akuten med lille N!

Vår lille skrutt var dålig redan igår och kräktes upp maten vid ett par tillfällen. På natten vågade vi bara ge honom vatten och även det kom upp igen. När jag gick till tåget imorse var han iofs nyvaken och lite febrig, men i övrigt vid gott mod.
Men han blev alltså sämre under dagen och fick fortfarande upp både mat och vatten. När han framåt eftermiddagen började bli slapp i kroppen blev maken orolig och kontaktade vårdcentralen. De kunde inte hjälpa till (och var nog lite rädda för vinterkräksjukan) utan hänvisade till akuten.
Så maken fick ta med sig båda barnen och traska dit. När jag ringde vid sextiden hade de fått ett rum och väntade på att lille N skulle få dropp. Lilla T var rastlös och hungrig - de hade bara fått med sig lite frukt.

Lite senare kom farfar och hämtade lilla T, tog med henne hem till oss, matade i henne lite köttbullar och nattade henne. Senaste rapporten var att droppet skulle ta ungefär fyra timmar så maken och lille N skulle försöka sova lite.

Själv ska jag också försöka sova lite här på soffan hos syrran.

Var är festen?

Den rubriken fanns på Tidningen Svensk bokhandels hemsida med anledning av bokrean. Det är inte utan att det är just så jag känner det (med lite sorg i hjärtat). Det var ju årets höjdpunkt förr. Bättre än julafton.

Men jag var inte ens i närheten av en bokhandel igår. Jag har bara fått en katalog - om man kan kalla det tunna bladet från Åhléns det. Och det var länge sedan jag förbeställde något.
Ändå älskar jag ju inte böcker mindre nu och visst är det roligt att fynda. Men jag har det bättre ställt nu och handlar de böcker jag vill ha när jag vill ha dem. Böcker kommer snabbare i pocket nu. Det är billigt att handla böcker på nätet. Det går att hitta nyutgivna böcker jättebilligt på ICA.

Jag kommer säkert att hitta något bokreabord innan rean är slut, men festen är nog över.

På tåg

Tar mig en tur uppåt i landet för att träffa mina författare och umgås lite med syrran. Sverige från tågfönstret är som så ofta strålande vackert!

Idag ...

... har jag tänkt lite extra på en vän som börjat på ett nytt jobb. Hoppas du hade en bra första dag och att alla var snälla mot dig :)

Om jag orkade blogga hade jag kunnat blogga om det här ...

Det är ju inte helt sant att det inte händer något som är värt att blogga om. Jag skulle egentligen kunna skriva hur mycket som helst om barnen. Med dem händer det ju saker precis hela tiden.

Jag har precis nattat lilla T. Min stora fina lilla tjej! Om henne finns det oändligt mycket att berätta.

Om att hon är klok och rolig.
Om att hon låtsas ha ont för att få "Hello Kitty"-plåster.
Om att hon bara vill ha sin "olangklänning" på sig hela tiden (ja, volangklänning alltså).
Om att hon kommer rusande emot mig när jag kommer hem från jobbet och ger mig en bamsekram och massor av pussar.
Om att hon funderar på små och stora saker (mamma, hur fick ni egentligen hit det här huset).
Om att hon älskar att leka prinsessa. Och sjöjungfru.
Om att det glimtar till i hennes ögon och att hon ropar "popcorn" så fort vi nämner ordet fredagsmys.
Om att hon är ganska lat och helst vill bli buren när vi är ute och går (jag är alliges trött i benen!).
Om att hon gillar att pyssla, måla och rita - och att hon har börjat rita riktiga "gubbar".
Om att hon känner igen en massa bokstäver, kan skriva sitt namn och häromdagen byggde bokstäverna i sitt namn med duplo-lego.
Om att hon kan hoppa på ett ben utan att hålla i sig (några skutt i alla fall ...).
Om att hon ser så mycket fram emot kompisens födelsedagskalas att hon varje morgon i flera veckor frågar om det är idag som är kalasdag.
Om att hon förbereder sig i god tid för kalaset genom att lägga fram de kläder hon ska ha på sig.
Om att hon har börjat på barnrytmik.
Om att hon kan räkna ganska långt nästan utan hjälp.
Om att hon gillar att gå balansgång på trottoarkanterna.
Om att hon hittat på egna sånger (mitt hjärta svår, på mina tår, då får, även om man vill, får man inte halsen, är du utom, då ska man gå, då sin tå).
Om att hon alltid vill sitta i mitt knä.
Om att hon uttalar bokstaven u som o på ett otroligt gulligt sätt.
Om att hon fortfarande tycker att titta på film är det bästa som finns.

Om att ...


Här ligger "olangklänningen",
prinsesskronan och
glitterskorna i väntan på kalas.



Blogga bör man ...

Jag har inte särskilt stora krav på vilka inlägg som hamnar här på bloggen, det har ni säkert märkt ;)
Men ibland händer det inget som är värt att blogga. Och även om det hände något så vet jag inte om jag har ork att skriva om det.

Ja, det var bara det jag ville ha sagt.

Gentlemän till bordet

Jag åt lunch med två mycket trevliga gentlemän idag.
Två härliga före detta kollegor.
Det blev jag glad av idag.

Det kom en brev på posten ...

... från rara Kate Reader. En bok som hon hade städat ur bokhyllan, smaskigt godis som hon vet att jag suktat efter och ett fint kort med Stockholmsmotiv med en hälsning. Så glad jag blev. STORT tack!

Att fira eller inte fira?



Detta kort och en liten chokladbit
fick jag av en formgivare som
jag samarbetar med. 

Igår var det alla hjärtans dag. Det var det nog få som missade. Jag såg ganska många "upprop" (på Facebook bland annat) om att "våga vägra" alla hjärtans dag. Detta för att det är en konstruerad och kommersiell högtid och att det är tramsigt att bara visa sin kärlek en gång om året på en bestämd dag.
Jag tillhör dem som tycker att alla anledningar att fira är bra anledningar och så här års behöver man allt som kan muntra upp tillvaron lite. Kommersiellt och konstruerat må så vara. Om man bara visar sin kärlek den 14 februari för att man känner sig tvungen, så är ju det ganska sorgligt. Men att man visar sin kärlek den här dagen också gör ju inget. Sedan kanske jag blir ännu gladare om maken gör något omtänksamt och kärleksfullt en vanlig dag vilken som helst, men det är ju en annan historia.

Hur gör ni - firar eller inte?

Kärleksfullt välkomnande

Idag möttes vi av kärleksbudskap redan i trappan på väg upp till kontoret. Toaletterna användes nog lite extra ofta idag då det fanns olika dikter och kloka ord om kärlek klistrade på insidan av toadörrarna.

Vår söta personalklubb toppade sedan detta genom att bjuda på vaniljhjärtan och choklad till eftermiddagskaffet.

Vissa dagar på jobbet är trevligare än andra ;)

Välkommen

Min kollega Catarina har börjat blogga. Jag förutspår många matinlägg (LCHF-style) och flyttbestyrsbloggande. Titta in och hälsa henne välkommen till bloggvärlden!

Summan är konstant

Jag hade precis hittat ett par acceptabla svarta byxor (efter stora ansträngningar) och kände att jag hade ett OK antal byxombyten i garderoben. Då går mina favoritjeans sönder :(
Kanske inte helt oväntat - jeans är ju alltid skönast precis innan de faller i sina beståndsdelar.

Typiskt!

Nu börjar jag att få ont i halsen också:(
Jag tar en whiskey och hoppas att det går över.

Det bidde ett ...

Det var så här ...

... men efter lite sånt här ...

... och lite sånt här ...

... så blev det så här.

... överkast åt lilla T!

Jag är medveten om att det finns människor, vissa av dem i min närhet, som svänger ihop något sådant här på en eftermiddag, men för mig tar det tid. Om än lite väl lång tid denna gång - även för mig. Om man inte tittar för noga på sömnadskonsten och detaljerna, så är det riktigt skapligt. Dottern gillar det i alla fall. Jag har gett mig på det här förut, men då i lite mindre format. Just nu känner jag mitt rätt säker på att lille N inte kommer att få något hemsytt lapptäcke ;)

Tygerna är från Stoff & Stil och IKEA.

Dubbelt elände

När maken visade de prickar som lille N haft på sista tiden för läkaren på vårdcentralen sa hon att det antagligen var en väldigt lätt släng av vattkoppor. Vi hade funderat lite på det, men eftersom de inte började på de "typiska" ställena, inte var särskilt blåslika, inte heller verkade klia och han inte hade feber så trodde vi att det var något annat.

Stackars liten - både halsfluss och vattkoppor. Men han är ändå på ganska gott humör. På bättre humör än sin far i alla fall ;)

Nu håller vi tummarna för att lilla T håller sig frisk (och jag själv också så klart).

Sjukt

Är på väg hem till make och son som båda har halsfluss. Roligare kan man ju ha på en fredag. Dessutom får vi ställa in trevligheter imorgon.
Hå, hå, ja, ja ...

Buzz, buzz

Idag fick jag ett paket från Buzzador med 8-månaders välling att buzza. Lille N dricker detta med stor förtjusning. Vi har testat andra vällingsorter också, men de har klumpat sig mer när man skakar. Någon som vill ha en påse?

Projekt rensa i röran (forsättning)

Städprojektet "Rensa i röran" går långsamt framåt, men tyvärr blir det inte riktigt så bra som jag hade tänkt.

Vi skaffade en hylla till garderobsalkoven i hallen, men den passade inte där vi (jag) hade trott, utan vi fick ställa den lite sämre placerad och den blev inte heller den funktionella lösning jag trott.

Som leksaksförvaring hade jag siktat in mig på en slags kabelstickade korgar som jag hade sett, men när jag kom till butiken såg de bara sladdriga och trista ut. Istället blev det en tillfällig lösning med tygklädda korgar (som egentligen ska in i lilla T:s hylla). Det blev funktionellt förvisso, men ganska trist.

Lilla T:s teckningar ska naturligtvis får hänga framme, men inte alla och inte alltid. En bättre upphängningsanordning har införskaffats för den tillfälliga utställningen. Till de konstverk som ska sparas hittade vi en stor arkivväska (både vajer och väska från Granit).

Och garderoben är fortfarande ett sorgebarn ...

Det är faktiskt klart!



Ledtråd

Det där syprojektet, ni vet. Det är faktiskt klart! När jag var ensam hemma häromkvällen kom jag äntligen loss och fixade det sista. Bilder kommer så snart jag får en chans att ta några i dagsljus.

Ordningen återställd

Familjen är hemma igen.

Försöker pigga upp min tisdag

Så tomt!

Ikväll är jag ensam hemma. Jag kom precis innanför dörren och här fanns ingen glad 3-åring som ropade "mamma, mamma" och kom springande emot mig. Ingen dreglande liten bebis som sa "ä dä". Ingen make som pussade mig. Konstigt. Och tomt.

Lite skönt också faktiskt, även om jag vet att det inte kommer att kännas så när jag ska gå och lägga mig. Nu känner jag mig lite "ensam hemma-stressad". Jag måste ju passa på! Och vad ska jag börja med? Läsa glassiga tidningar? Bada bubbelbad? Äta choklad? Kolla tjejfilm? Bokblogga? Ringa och långsnacka med någon kompis? Lägga mig på soffan med en bra bok?

Eller borde jag rent utav göra något nytta?

Någon skulle kanske säga att jag borde passa på att sova. Men det tycker jag är slöseri ;)

En kopp vår

Den kom, den där våren. Först lite smygande. Sedan fullt ut. För en liten stund, i en kopp på ett köksbord.

Vacker vinterhelg och skridskopremiär

Goda nyheter på kvällskvisten

Grattis familjen K som fick tillökning i eftermiddags. Jag gissar att det finns två stolta storasystrar som längtar efter att få träffa sin lillebror :)

Vi var ju på utflykt också

Sorterar bilder från semestern. Här på bloggen är det lätt att få intrycker att vi bara låg vid poolen eller grävde i sanden på stranden. Men vi åkte på en utflykt också ;)

Bilderna nedan föreställer:

• Palmerna som gett huvudstaden Las Palmas sitt namn. Ja, nu var det kanske inte exakt de här, men just på en här platsen fanns en gång de tre palmer som namngett staden.
• En hundstaty - framför katedralen på Plaza Ana fanns det en staty för varje kanarieö (kane = hund).
• Columbusmuseets atriumgård.
• En vulkankrater soim vi kunde titta ner i efter en läskig bussfärd på slingriga (och vackra för all del) vägar. En ensam gammal man bor där längst ner i huset man skymtar.
• En citronlund som vi såg lite från ovan från tapas-stället där vi åt lunch.
• En grottby där en gång urinvånare bott, men som nu är ett levande samhälle med kyrka och en pub. Grottorna verkar vara i varienrande skicka. Vi tittade in bakom den blommiga dörren där den gamla kvinnan Daniela visade upp sitt hem - två minimala rum och ett litet kök - där hon uppfostrat fem barn.

Surt

När man hittar två presentkort som gått ut :(

Vintervitt