8-månaderskontroll

Jag tänkte så klart blogga om 8-månaderskontrollen direkt efter vi hade varit där, men det blev inte av. Jag satte upp det på min "kom ihåg"-lista och jag förstår att ni nu brinner av nyfikenhet ;)

Då kan jag meddela att vår store lille kille numera har spräckt 10-kilosstrecken (10 550g) och är 73 cm lång. Den lille tjockisen spräcker också nästan kläderna i stl. 74, så vi fick ta fram lådan med stl. 80. Men inte ens de räcker till ibland. Det var rena turen att vi hittade den lilla träningsoverallen i storlek 1 år, som lille N fick i present när han föddes, innan den blev för liten.

BOEL-testet (blicken orienterar efter ljudet) klarade han också galant. Sitter gör han ju sedan länge, jollrar nyanserat, tittar efter saker som trillar och kan flytta en sak från en hand till den andra. Check på samtliga punkter :)

Numera har han fyra tänder och dem använder han flitigt för att ge oss "lovebites". Vi är inte så förtjusta över just det. Tänder är ju annars bra för då kan man gnaga på äppelbitar och äta bebissmörgås.

Krypningen går det inte så värst mycker framåt men, förutom de eviga förkylningarna, så är lille N på det hela taget väldigt nöjd och glad.

Sötast just nu: han har precis lärt sig att vinka.

Update: På frågan "rullar han runt" fick jag svara "ja, alltså han har rullat runt. Någon gång ...". Men precis nyss såg jag honom rulla från rygg till mage och sedan sätta sig upp i sittande. Så han kan om han vill! ;)

Idag blir jag glad av ...

... ett härligt paket som kom med posten.

Det var väl bara att vänta

Så har jag fått lille N:s ögoninflektion. Fy, vad det kliar och svider! Stackars lillkillen som haft det så här i tre dagar utan att kunna berätta om det.

Fem saker ni inte visste om mig

Jag har fått en utmaning av Anna of Sweden. Hon har listat fem saker vi inte visste om henne (men jag visste två av dem åtminstone) och utmanar andra att göra detsamma.
Det känns ju som att de som läser här vet det mesta redan och jag har nog vid några tillfällen tidigare listat liknade saker (men nu kan jag inte hitta de inläggen). Jag gör dock ett försöka att lista ytterligare fem saker ni (kanske) inte visste om mig:

• Somnar inte lätt. Jag kan ligga i timmar och vrida mig innan jag lyckas. Ofta får jag gå upp en sväng och sedan försöka igen. Vissa nätter är jag mer ur än i sängen. (Den förlamande tröttheten kan alltså inte enbart skyllas på mina barn.)
• Jobbade på ett sjukhustvätteri i England i tre dagar. Låt mig säga som så - jag är glad att jag jobbade i den delen med den rena tvätten.
• Hette Josefin i flera dagar efter födseln. Mina föräldrar ändrade sig. Men först efter att min far drivit min mor till vansinne genom att sjunga "Det var en gång en flicka som hette Josefin. Josefin-fin-fin, Jose, Jose, Josefin. Den enda skatt hon ägde det var en symaskin. Symaskin, skin, skin, sy-ma-ma-ma-ma-maskin" om och om igen. Or so they say.
• Har inte gröna fingrar. Mitt blomsterintresse till trots, så skulle inga krukväxter överleva här hemma om det inte vore för maken. Jag känner inte heller någon överväldigande lust att odla blommor själv trots att man kanske skulle kunna tro det.
• Den där boken om "Variationer hos Rilke" som står i bokhyllan - den har jag faktiskt aldrig läst;)

Lussebullar

En sjukdag där barnet inte är särskilt sjukt blev en bra dag för lite julbak. Lilla T ville gärna baka lussebullar och jag hade handlat hem lite tidigare till just ett sådant bak. Jag är inte särskilt bra på att göra vetebröd och speciellt inte saffransbröd. Det blir alltid torrt och trist hur jag än gör.













Men det är en rolig och tacksam sak att baka med barn (med ett litet minus för att man måste vänta på jäsningen). Vi gjorde en liten omgång deg och lilla T bakade ut hälften som "traditionella" lussebullar - ja, om man man tycker att lusseormar, en lusseanka och en lusserobot tillhör lussebulletraditionen ;)













Den andra hälften av degen bakade jag ut enligt ett recept som jag hittade i årets Jul-Amelia. De skulle bli rasande goda och saftiga.

Lusselångpanna med äpple och mandelmassa

Deg:25 g jäst
8 1/2 dl mjöl
1 krm salt
2 1/2 dl mjölk
1 kuvert saffran
1/2 dl socker
75 g smör (rumsvarmt)
1 ägg


Fyllning:75 g smör (rumsvarmt)
2 tsk kanel
75 g mandelmassa
1 litet äpple
1 ägg till pensling
Pärlsocker till dekor

Gör så här:
Smula jästen i en bunke. Blanda mjöl och salt. Värm mjölken till fingervarmt. Stöt saffran fint med lite socker och rör ut i mjölken. Häll mjölken över jästen och lös upp den. Tillsätt mjölblandningen, resten av sockret, det mjuka smöret och ägget.
Arbeta ihop till en deg och knåda noga. Låt jäsa övertäckt 40 min.
Rör ihop smör och kanel. Kavla till en rektangel, ca 1 cm tjock. Bred på kanel/smör och mandelmassa. Riv äpplet, låt vätskan rinna av och strö äpplet över degen. Rulla ihop och skär tjocka skivor. Lägg i smord ugnsform. Jäs 40 min. Pensla och strö över pärlsocker. Grädda i nedre delen av ugnen, 200 grader i ca. 20 min.

 Nu blev de inte så saftiga som jag hade hoppats, men eftersom jag bara gjorde halva receptet höftade jag med fyllningen och var kanske lite snål. Dessutom skulle de gräddas tätt, tätt ihop i en liten långpanna. Mitt halva recept fyllde ju inte ut formen så bra. Kanske är det knepet för att de ska bli så där saftiga. Goda var de ändå - speciellt lite ljumna - så receptet är väl värt att testa.

Den här bloggposten innehåller nötkräm

Bild från unicef.se

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.
Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

Sjukläger

Ja, jag vet att det börjar bli tjatigt med allt detta prat om sjukdom här på bloggen. Idag är det så illa att jag också känner mig dålig - hosta och jätteont i halsen. Jag hoppas jag blir frisk tills på fredag när det är dags för julfest.

Jag har lilla T hemma idag. Hon är egentligen inte sjuk, men hon jobbade så hårt imorse för att övertyga mig om att hon hade feber och skulle få vara hemma att jag inte hade hjärta att släpa iväg henne till dagis. Kanske behöver hon en dag hemma bara.

Den där lilla glimten av energi jag kände häromkvällen känns väldigt långt borta nu ....

Playdate

Lilla T har haft med sig kompisar hem från förskolan några gånger nu. Vi har gjort så att första gången följer mamman eller pappan med också. Vid nästa tillfälle har jag hämtat två barn klockan två och de har ätit mellanmål och lekt här ett par timmar. Idag skulle lilla T och jag på en "premiärvisit" hos lekkompisen A, men eftersom lille N är förkyld och inte på så gott humör var jag rädd att vi skulle behöva ställa in. Lilla T förklarade dock modigt att den här gången skulle hon våga leka hos A själv om jag bara följde med och lämnade (vi trodde att hon skulle våga vara kvar på kalas hos kompisarna I och E tidigare i höstas, men då ändrade hon sig i sista minuten).
Så för en liten stund sedan lämnade jag min stora lilla tjej hos sin kompis och hon hade knappt tid att säga hej då åt mig när jag gick.

Repris

Sitter här med ett febrigt litet knytt som inte vill annat än att vara i famnen.
Vi ställer in babysimmet.
Det känns som vi har gjort det här förut ...

Hyacint

Adventsgruppen jag gjorde på kursen häromveckan står sig ganska fint. Snittblommorna hann vissna innan hyacinten slog ut, men rosen var ganska fin ändå. Jag plockade bort nejlikorna och arrangerade om lavendeln lite.

Hyacint är inte min favoritjulblomma, men vit är ganska fint. De doftar för starkt annars, men denna är en väldigt svagdoftande sort.

Klagomål

För några veckor sedan knackade det på ett par skolpojkar här och ville sälja en burk med pepparkakor.
(De var väldigt artiga och trevliga, så det är inte det jag vill klaga på.)

Pepparkaksburken var kanske aningen dyr.
(Det var ju dock till deras skolresa och det är ju roligt om de kommer längre än till Landskrona, så det är inte det jag vill klaga på.)

Men det måste ha varit något fel på den där pepparkaksburken.
Den är nämligen redan helt tom ;)

Pyssel i adventstider

Jag kom lite mer i julstämning efter turen till Köpenhamn och en ledig, och ganska regning lördag, gav ett perfekt tillfälle att pyssla lite.

På förmiddagen sydde lilla T och jag dessa handdockor. Här i stan finns en dansk butikskedja som heter Tiger. Det var från början en 10-kronors affär, men det har gått ifrån det lite nu. Pysselsaker är dock fortfarande väldigt billigt och jag brukar handla på mig lite saker där att ha på lager för regniga dagar och sjukdagar.

Handdockorna var superenkla. Hålen var förstansade och det ingick en plastnål, så lilla T kunde (med lite hjälp) sy en hel del själv - ungefär hälften av snögubben och hälften av pingvinen. Dekoren var filt med klistrad baksida - bara att ta av skyddspappret och klistra dit. Lilla T tyckte att några guldbokstäver passade fint också.

På eftermiddagen blev det lite pepparkaksbak. Jag hade hittat söta små pepparkaksformar och en liten kavel åt lilla T i Köpenhamn. En förpackning färdig del var precis lagom mycket för att hålla intresset uppe. Vi blev klara lagom till eftermiddagsfikat och då var det också glöggpremiär för de vuxna.

Japp, nu är det julstämning.

Man ska inte ropa hej ...

I natt har vi haft två hostande barn att trösta, ge vatten, försöka lura i hostmedicin och försöka få att somna om däremellan. För att göra det hela lite mer spännande så vaknade de så klart inte samtidigt, utan turades om för att på så sätt minimera föräldrarnas sömn.

Konstigt nog var lilla T vansinnigt pigg när hon vaknade. Ingen feber och ingen hosta. det var visst bara ett nattligt fenomen. Vi tog tempen och avvaktade lite, men sedan gick vi iväg till förskolan. Jag pratade med förskolepersonalen och de sa att det var flera barn som hade hosta just nu.

Lilleman verkar lite mer tagen, så vi tar det lugnt här hemma. Vi lyckade till och med sova en liten stund tillsammans.

Jag var så nöjd med att alla var friska förra veckan. Jag hade inte så ont. Vi behövde inte ställa in något som vi hade planerat. Det kändes som att det var första veckan på hela hösten det hände.

Vi får se hur denna vecka blir. Men jag är förstås ändå nöjd med att det var en bra vecka förra veckan :)

Andra advent

Saker att blogga om

Note to myself - saker det bör bloggas om:

- Hur härlig min 8-månaders bebis är (och hur lång och tjock han är också).
- Hur mallig jag är över min fina 3-åring, speciellt efter fredagens utvecklingssamtal.
- Hur skönt det är att slippa ha ont precis hela tiden.
- Hur mysigt det är nu när det börjar bli lite julstämning.

Plötsligt händer det!

Plötsligt insåg jag, när nattningen och kvällsröjningen var klar, att jag - första gången på väldigt, väldigt, väldigt länge - inte var helt slut som människa

Saker som gör gott för själen

Igår tog jag en paus från mammavardagen. Barnen var blev väl omhändertagna av sin farmor. Jag åkte till Köpenhamn och träffade min danska väninna C. De senaste åren har vi försökt att stråla samman strax innan jul för att prata, äta och shoppa.

Oftast pratar vi mest. Om stort och smått. Om livets allvar och glädje. På senare år om våra barn.
Ja, och så äter vi. Och fikar. Det måste man för att orka gå i affärer en hel dag.
För i ärlighetens namn shoppar vi inte så mycket. Vi tittar mest. Och pratar när vi går runt och tittar.

Den sista timmen innna våra tåg går hem sitter vi oftast på en bänk på stationen. Då orkar vi inte gå längre. Vi vilar fötterna. Tittar på folk. Pratar lite till. Sedan skiljs vi åt med en bamsekram och åker hem till våra familjer igen.

Det är en bra tradition. En sådan dag gör gott för själen.

Vinterfint

Nu är det december. Det är en vintermånad (hur det än ser ut utanför fönstret). Det är adventstider. Det är snart jul. Bloggen får lite adventsstämning den med.

Fler adventskalendrar

Det finns flera roliga adventskalendrar att hålla ögonen på:

• Flickan & kakornas cupcakekalender
• Linda K:s klänningskalender
• *Malins* inspirationscitat-kalender
• Stefans hälsosamma kalender

Adventskalender hos Sweet K

Ni missar väl inte att söta Klaras adventskalender börjar idag!

Paus

Idag blir det inte mycket bloggat. Bloggerskan tar tåget till Köpenhamn idag. Träff med fina väninnan, mycket fika, lite shopping och kanske lite julstämning står på schemat för dagen.

Höstfint

Kvällsrutin

Min nya kvällsrutin:

• Promenad (utan barnvagn för att kunna sträcka ut min naturliga steglängd och svänga med armarna).
• Stretching (rekommenderade övningar)
• Värmebehandling (läs: sitter på en vetekudde)

Om det har blivit bättre? Nej, tyvärr :(

Bockar av på listan

Egentligen vill jag inte tänka på att lille N ska börja på dagis än. Ja alltså, det ska han ju inte än, men ni förstår hur jag menar.

Nu har vi i alla fall skickat in ansökan om förskoleplats. Vi hoppas på en syskonplacering på lilla T:s förskola i slutet av sommaren.

Psst ...

... svaren på frågorna i julpocketbytet hittat du, min hemliga bokvän, på bokbloggen.

8

Vår lilla goding blev ju åtta månader igår. Vi glömde inte bort det. Jag glömde bara bort att blogga det :)

Höstfint

Otäckt anslag

Sådana här meddelande uppskattar man inte att läsa på anslagstavlan på förskolan ...

Smak av jul

Jag gillar jul, men jag uppskattar att var sak har sin tid. Att traditionerna liksom "håller sig på sin plats". Jag tycker alltså att det är lite trist när det julpyntas i oktober. Jag tycker inte heller att man ska blanda ihop saker. Saffranssemlor - vad är det för ett otyg! ;)

Nu har vi passerat första advent så då är det fritt fram! Jag måste dock erkänna att jag tjuvstartade lite med några juliga saker redan innan advent. Lite julmust, några pepparkakor, de där läskiga skumtomtarna med polkasmak och så - mot bättre vetande och varningar - Dumle Gingerbread. Farliga!

Varm i hjärtat

Maken muttrade lite när jag började titta på Love Actually ikväll. "Du vet att det slutar med att du sitter uppe halva natten och tittar på en film som du redan sett tusen gånger."
Han hade rätt så klart. Det är ju bara en så söt film. Man kan ju inte annat än att bli varm i hjärtat av den (bröllopsscenen - hallå!).

Adventshelg

Vi har så klart firat advent den här helgen, som så många andra. En hundinspektion hos svärfar, två julmarknader, ett ljusträd, en del adventspyntande och så lite storm på det. Dessutom är vinterdäcken på bilen. Skönt. Inte min förtjänst det minsta dock - jag är fortfarande halt och lytt. Hoppas ni haft en fin helg!

Att vara vaken

Jodå, jag lyckades hålla mig vaken. Det blev inte heller så mycket vin. Bara ett enda glas - mycket gott -  vin. Kanske inte så mycket mat heller. Jo, några goda tapas slank ju ner. Och efterrätt. Såklart :)
Desto mer prat blev det. I ett kör ända till klockan elva, då de bommade igen för kvällen.

Så jag var egentligen inte hemma särskilt sent.

Men en sak som tydligen inte var så smart att göra var att dricka den där koppen kaffe kvart i elva. Då håller man sig vaken vare sig man vill eller inte.

En annan sak som tydligen inte var så smart att göra var att börja läsa Arga bibliotekstantens blogg mitt i natten. Då vill man inte gå och lägga sig även om man borde ;)

Kvällens utmaning

Tjejmiddag ikväll. Min utmaning blir (förutom att ta mig ut ur huset utan fläckar på kläderna) att hålla mig vaken efter ett glas vin.

Doctor's orders

Min kiropraktor rekommenderade att vila liggande en gång om dagen för att avlasta kroppen. Hoppas ryggläge i soffan med en sovande bebis på magen och Grey's repriser på TV:n var det han hade i tankarna ;)

Hur gick det med nyårslöftena?

Evasleva undrar hur det gick med nyårslöftena nu när det snart är dags för nya.

Jag hade som mål att göra en rolig sak i månaden. Jag hade samma löfte året innan, men då föll det på att jag försökte göra för stora saker. Detta år tänkte jag att även små saker får räknas. Jag bloggade om detta i januari, februari och mars, men någonstans i samband med att lille N föddes glömde jag att hålla koll på roligheterna.

Men om man tänker efter - nog borde det ha hänt åtminstone en rolig sak varje månad!
Jag kollade lite:

I april hade vi besök av min familj och välkomstfest för lille N.
I maj blev jag uppvaktad på mors dag - min första som tvåbarnsmor.
I juni hände det mycket - vi firade min pappas 60-årsdag på Öland och hade kalas för världens finaste 3-åring.
Juli är ju trevligt bara för att det är sommar och semester, men några extra trevliga saker var vår Stockholmresa där vi träffade många vänner och som toppades av besöket på Hasseludden, vår bröllopsdag, syrrans besök, trevliga gäster och en bloggträff.
I augusti hade vi besök av min barndomsvänninna och hade en härlig dag på Ven.
Sedan började hösten och alla förkylningar med vi har ju ändå lyckats med en tur till mina föräldrar i september och mormorsbesök och min födelsedagspresent i oktober.

Jag borde ju hinna med några trevligheter till innan året är slut :)

Felkonstruerad familj

När man tänker på saken så är det nog något fel på konstruktionen av mina syskon och mig.
Syrran går hos sjukgymnast för sin höft.
Brorsan ligger däckad sedan flera veckor i diskbråck och väntar på röntgen.
Och jag springer till kiropraktorn.

Om vi åtminstone hade haft samma problem. Då hade vi kanske kunnat få familjerabatt?

Tredje gången gillt?

Idag har jag varit hos kiropraktorn. Igen. Hoppas det blir bättre den här gången.

Jag var inte så naiv att jag trodde att jag skulle bli helt återställd efter endast en behandling, eller ens två. Bakslaget efter andra besöket var dock riktigt trist (speciellt då det kändes så bra efter det första). I helgen som var hade jag det förfärligt!

Men vi jobbar vidare på det. Kiropraktorn och jag.

Västmanländskan goes bokblogg

Ja, alltså - det har ju bokbloggats här också,  men nu finns det en separat blogg för just böcker på Västmanländskans bokblogg.

Titta gärna in där!

Balanserad kost?

Lilla T har inte tid att äta nuförtiden. Speciellt inte frukost. Igår fiskade hon upp den torkade frukten ur sin müsli och åt den. Idag satte hon i sig tre (små) skivor prickig korv och en klunk mjölk. Det är allt.
Men de säger att hon äter bra på dagis och det är väl tur det.

No more nattmat

Det går framåt med lille N:s nattvanor. På sistone har vi lagt honom vid åtta-halv nio efter att ha tankat i honom en stor flaska välling. Sedan har vi lyckats skjuta på maten till klockan sex på morgonen. Han sover inte hela den tiden, men det har fungerat att ge honom nappen och få honom att somna om. Natten som var fick han lite vatten vid tretiden, napp vid sextiden, men vakande inte "på riktigt" förrän halv åtta! Vi ser ljuset

Kransen

Så här ser kransen ut på kvällen med ljus i.

Höstfint

Lite nya färger här på bloggen. Vissa kanske tycker att det är mer vinter än höst i november och med så kort tid kvar till jul, men vädret och humöret känns mer höst för mig.

Startskott för julpysslandet

I lördags var kollegan och jag på Blomsterskolan för att blompyssla lite. Nu var det nog två år sedan vi var där sist. Det är alltid lika mysigt. Denna gången var temat "lavendeldoftande jul". Vi fick binda en bordskrans och göra en liten blomstergrupp med hyacint. Här ser ni hur det blev:





Båda arrangemangen doftar väldigt gott - både lavendel och granris.

Innan vi åkte därifrån sa jag till min kollega att jag alltid kände mig så glad och tillfreds när vi har varit på en sådan här kurs. Det är för mig en väldigt inspirerande plats.

Fredag, lördag, söndag

Fredag
En liten kattflicka med glitterskor på dagisdisco.
Tre trevliga middagsgäster.
Ett tråkigt besked om en granne.
En sak som värmde hjärtat.

Lördag
En lavendeldoftande jul.
Massor av kusinbus.
Ett trivsamt 70-årskalas.

Söndag
En sovmorgon.
Ett skippat Skogsknytte.
En promenad i dimman.
En feel-good film.
Inte många knop.

Ropade hej för tidigt

Jag är inte bra.

Verkligen inte bra :(

Bra val

Konstaterar, som många gånger förr, att jag har gift mig väldigt bra :)

Less is bore?

Lilla T har flera gånger på sista tiden pratat om att hon vill ha inneskor på dagis. Jag letade fram några mockasiner, men de fick inte godkänt.

Häromdagen när vi kom till dagis tvärstannade lilla T precis innanför dörren och bokstavligen tappade hakan när hon såg dagiskompisens rosa glitterpaljettskor. Det var tydligt att hon aldrig hade sett något vackrare! Jag fick ju också klart för mig hur hon tänkte sig ett par inneskor.

Även om more is more är lilla T:s grej, så är ju jag en sådan där trist mamma som inte faller pladask för rosa glitterpaljetter. Dessutom är jag så himla praktisk och tycker inte att det är lämplig fotbeklädnad på dagis. Sådana där "finskor" är ofta ganska stela, hala och kan ha kluriga små knäppningar. Men lilla T:s stora ögon över de fina skorna fick ju ändå mitt mammahjärta att vekna. Jag försökte hitta en gyllene medleväg

Jag hittade ett par mjuka skinntofflor (dansskor) med halkfri sula som lilla T kan ta av och på själv. För att göra dem lite roligare och lite glittrigare "pimpade" jag dem med lite bling-bling från Panduro. De är egentligen en slags scrapbooking-nitar, men fungerade utmärkt som skodekoration.

Imorse hade jag ställt tofflorna på hennes rum så att hon såg dem när hon vakande. Först frågade hon om de var lille N:s skor (?), men när hon förstod att det var hennes ville hon prova på en gång. Hon föreslog direkt att mockasinerna skulle stanna hemma och att dessa skulle får vara inneskor på dagis. "-Mamma, jag tycker om dem!".



Godkänt alltså ;)

Efterjusterad

Idag har jag varit hos kiropraktorn igen. Bäckenet blev redan mycket bättre redan dagen efter förra besöket, men inte helt bra. Kiropraktorn var ändå mycket nöjd med rörligheten och behövde bara justera lite till.

Nu ska vi avvakta en tid och se om kroppen löser resten på egen hand (som den tydligen gör ibland) och för att se så att det inte dyker upp något annat. Ibland "kompenserar" man tydligen genom att felbelasta någon annan kroppsdel och det upptäcker man ibland inte förrän det ställe som gör mest ont börjar kännas bättre.

Sedan sa att han att jag skulle låta maken sköta alla tunga lyft i helgen så att jag fick vila. Det låter ju bra ;)

Kvällsnöje

Vad gör ni ikväll då?

Själv har jag druckit en Irish Coffee, sytt ett par kattöron och blingbling:at ett par sockiplast.

En tur till Malmö

Idag tog lille N och jag en tur till Malmö. Först skulle vi titta på en nästan ny bebis hemma hos kollegan C. Det blev dock ett hastigt besök eftersom jag kom iväg sent och hade en annan tid att passa också. Det var dock mysigt att ses en liten stund och att få beundra fina lille W. En liten påse med lille N:s urvuxna kläder skickade vi också vidare.

Trots att det var lite kort om tid hann jag ändå in på min favorit-chocolateria. Det gäller att prioritera! Dessutom bör ju varje nybliven mamma få choklad i present, eller hur? Sedan kan det hända att råkade slinka med lite åt mig också ;)




Efter bebistitten skulle jag sammanstråla med kollegorna på min avdelning för en avtackningslunch. En kollega slutar i dagarna och jag ville så klart också vara med och säg hejdå. En trevlig lunch, trots anledningen och trots att jag inte hann med att äta efterrätt. Jag skulle ju hinna i tid och hämta lilla T på förskolan. Lille N somnade så fort bilen började rulla. Det tar på krafterna att underhålla "tanterna" på mammas jobb;)

Vi hade sedan tidigare en lekträff inplanerad på eftermiddagen, men lilla T:s kompis hade blivit sjuk. Istället spontaninbjöd jag en mamma i föräldragruppen som jag mötte på vägen. Hon har sina barn på en förskola precis bredvid vårt hus och eftersom vi båda är hemma med bebis håller vi samma tider och hejar ofta på varandra både på väg till och från respektive förskola. Jag är urdålig på spontaninbjudningar - ofta blir det ju väldigt trevligt! Nu passade det fint och vi hade alltså fem barn i varierande ålder här på eftermiddagen.

Tre grejer samma dag alltså. Så mycket har jag sällan inplanerat och kanske var det i alla fall en sak för mycket, trots att alla saker var trevliga. Bättre kanske att sprida på nöjena?