torsdag 8 december 2011

Det var väl bara att vänta

Så har jag fått lille N:s ögoninflektion. Fy, vad det kliar och svider! Stackars lillkillen som haft det så här i tre dagar utan att kunna berätta om det.

5 kommentarer:

  1. Ja, det är nästan tur att föräldrarna åker på det någon gång, så att man förstår hur hemskt det är. Blir det någon julfest för din del?

    SvaraRadera
  2. Näe. Nu räcker det väl ...

    Håller tummarna för en pigg och frisk helg!

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Pyters mamma - ja, det är kanske meningen med det hela. Att man ska veta hur det känns. Vet inte hur det blir med julfesten. Jag ser förfärlig ut och mår likadant. Jag får se hur det känns lite längre fram idag.

    Anna - ja, det tycker jag också! Kram!

    SvaraRadera
  4. Stackare! Det verkar bara gå runt runt för er :(

    SvaraRadera