lördag 16 juli 2011

Små saker

Sorterar ut alla lille N:s klädesplagg i stl. 62. Han växer så snabbt! Det känns lite vemodigt. Inga så små plagg mer här hemma.

Nu skickas allt i stl. 56 och 62 vidare till ett annat litet barn. Några plagg sparas förstås i en minneslåda.

8 kommentarer:

  1. Ja, visst känns det lite vemodigt. Det känner jag fortfarande när jag tittar på Gibsons alla kläder, och undrar var min lille bebis tog vägen...

    SvaraRadera
  2. Isolde kan fortfarande ha en del 62, särskilt byxor (hon är lite kort), men borde nog rensa ut lite snart, mest för att det är kul med nytt (och gammalnytt som i ärvt).

    SvaraRadera
  3. Haha, ja, visst växer de fort. :-) Påsen håller på att växa in i stl.62. Längdmässigt kan hon eg fortfarande ha det mesta i 56, men hon börjar bli så tjock så att det är där det tryter... :-D Undrar vart det lilla knytet jag fick med hem från BB, som hade stl.44, tog vägen...??

    SvaraRadera
  4. När jag plockade undan efter lilla T tänkte jag att kläderna (förhoppningsvis) skulle komma till nytta igen. Men nu lägger jag undan för gott. Inga fler bebisar här.

    Lille N är också en liten tjockis, så en del saker hade kanske funkat på längden, men korvar sig och sitter åt på annat sätt.

    Cosmo - tänk att hon var så liten!

    SvaraRadera
  5. Inga fler barn alltså? Bra ni har en av varje! Själv tror jag att jag vill ha tre men ska väl skaffa nr två först.. :) Men känns det inte konstigt att tänka "det här är min sista bebis"? Fast man tänker och känner kanske inte så?

    SvaraRadera
  6. Jag är ganska säker på att det inte blir fler. Jag har aldrig velat ha många barn och jag blir ju inte yngre heller direkt ... ;)
    Ibland blir jag lite vemodig när jag snusar på honom och tänker att det inte blir fler "egna" bebisar att snusa på, men det är ju också roligt att se fram emot saker vi kan göra som familj när barnen blir lite större.

    SvaraRadera
  7. Det är sant, och alla åldrar har ju sin charm. Jag kanske ändrar mig efter två :) Det är ju onekligen lättare att resa och göra saker med endast två barn.

    SvaraRadera