Just idag är jag verkligen, verkligen trött. Det beror inte så mycket på att maken och jag var ute på galej, även om det märktes att en öl och ett glas vin är fullt tillräckligt för mig nuförtiden. Maken fyllde år häromveckan och detta var en present till honom. Vi hade barnvakt och testade nya krogen i Stadsparken. Det var inte ett fantastiskt middagsställe, men det var fantastiskt trevligt att äta mat i lugn och ro och att hinna prata lite. Vi var dessutom väldigt duktiga och pratade inte (så mycket) om barnen ;)
Nej, tröttheten beror snarare på att jag hade en liten snorig bebis snarkande bredvid mig i sängen hela natten (ja, och allmänt kronisk sömnbrist förstås). Han verkade ha svårt att äta med täppt nästa och fick inte i sig så mycket åt gången och vaknade säkert en gång i timmen. Åt lite, gnällde lite, kastade sig från sida till sida. Stackars liten.
Men idag på dagen verkade han må bra och han hade ingen feber, så vi vågade oss ändå på en liten familjeutflykt till badhuset. Lillkillen badade bara en liten stund, men lilla T plaskade för glatta livet som vanligt.
Nu borde jag ju verkligen gå och lägga mig. Vi vet ju inte hur natten blir. Men jag "ska bara" lite först ...
Nämen - sjuk igen :-(. Det är synd om de små när de är täppta och ska försöka äta.
SvaraRaderaJa, tyvärr ...
SvaraRaderaTur att näsfridan finns.